P2 - Loggen

1700-tals vrakfynd i Strömstad

Intressanta fynd av 1700-tals vrak i Strömstad, från det stora nordiska kriget, men fler vrakfynd är att vänta i området.


1719 är året då romanen Robins Crusoe lanserade, det var i Sverige också en ofredens år då landet var i slutskedet av det Stora Nordiska kriget (1700-1721). Året inleds med att 3000 karoliner dör under återtåget över fjällen efter två års fälttåg i Norge. I Augusti samma år avvärjes ett ryskt anfall mot Stockholm med knappa resurser i Baggen Stäket. Under sommaren bränns både Norrtälje och Nyköping ned av ryssarna.
Det var ett dåligt år för Sverige och landet befinner sig i kris. Fiendena Norge och Danmark passar då på att anfalla längs västkusten för att få stopp på de svenska härjningarna mot sjöfarten i området. Man anfaller mot Strömstad och Marstrand.
Först anfaller man Strömstad genom att belägra de svenska flottenheterna i staden, samtidigt som marktrupp är på väg. Efter att ha gjort ett misslyckat försök att smyga sig förbi blockaden beslutar man att sänka den belägrade svenska Göteborgseskadern den 5:e juni, och galärer Kristiania, Lovisa, Bellona och brigantinen Pollux vid Tångefjärden (Tångeflo på nutida sjökort) söder om Strömstad. Dessutom sänktes skottpråmarna Strömstad och Gå På (vardera bestyckad med 20 kanoner) och fjorton fullastade transportfartyg (lastade med krigsmateriel som hade transporterats tillbaka från norka gränsen efter det avbrutna fälttåget i Norge) i Strömstads hamn. Därefter lämnar arméns enheter staden till fots och norska förband intar den oförsvarade staden den 6:e juni.

Åren efter sänkningen genomfördes omfattande bärgningsarbete på platsen för att rädda det som gick. Bland annat bärgades 100 kanoner, två mörsare, kanonkulor, bomber, blykulor, block, hjul, lavetter och ektimmer av Strömstads Dykarebolag.

Sommaren 2014 gjorde marinarkeologer en undersökning av området med sidseende ekolod, så kallade side scan sonar och hittade flera lämnar efter misstänkta vrak.
Efter dykningar i förra veckan kunde marinarkeologer till slut bekräfta att några av de sonarfynd man gjorde sommaren 2014 är vrak efter de fartyg som svenska flottan sänkte utanför Strömstad i syfte att förhindra att de föll i danskarnas händer. De vrak man har verifierat ligger cirka 200 meter ut från Furholmens båtbryggor i riktning mot färjelägre, på 20-25 meters djup. Båda vraken omges av en hel del artilleriammunition och på det ena vraket har man även identifierat två järnkanoner. Vilka vrak som är funna, är fortfarande oklart.

Se bilder:
Sonarbild över ett av fynden: http://bohuslaningen.se/image_processor/1.3273065.1404154870!/image/779763471.jpg_gen/derivatives/full/779763471.jpg?maxWidth=800
Dykfynd 2015: http://www.gp.se/image_processor/1.2675969.1428062957!/image/3559618021.jpg_gen/derivatives/full/3559618021.jpg?maxWidth=900
Dykfynd 2015: http://www.gp.se/image_processor/1.2675970.1428063043!/image/560474109.jpg_gen/derivatives/full/560474109.jpg?maxWidth=900

Begreppsförklaringar:
-
Brigantin = Ett mindre seglande fartyg med två master, rå segel i fören och den bakre (huvudmasten) med gaffelsegel.

- Eskader = En enhet inom flottan (eller numera även inom flygvapnet) bestående av flera mindre enheter, men där även större fartyg ingår.
- Galär = En endäckad fartygstyp avsedd för både rodd och segling. Försedd med två master och 20-22 årpar längs sidorna kunde fartyges seglas vid gynnsamma förhållanden, och ros vid andra tillfällen. På grund av alla åror var fartyget främst utrustad med två större (18-24 pund) kanoner riktade framåt. Fartygstypen är avsedd för strid i skärgården, och lämpade sig inte för strid mot linjefartyg, men kunde genom årorna rör sig och gruppera bra inomskärs oavsett vind. Besättningen uppgick till 250 man, plus att man ofta medförde infanteri som kunde sättas iland. Fartygstypen ingick i skärgårdsflottan, som var avsedd att slåss i skärgården, och inte ute på det öppna havet.

- Skottpråm = En flytande artilleriplattform, cirka 40x10 m och hade runt 250 mans besättning och 3unt 30 kanoner i olika storlekar. Den hade tre master och åtta årpar, varför den kunde både ros och seglas, den var dock långsam och klumpig, Fartygstypen ingick i skärgårdsflottan och utgjorde en mobil rörlig försvarsplattform.

Läs mer:
Sonarfynden 2014: http://bohuslaningen.se/nyheter/tanum/1.3273062-vrakdelar-funna-utanfor-stromstad
Dykfynden i mars 2015: http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/bohuslan/1.2675966-tva-vrak-funna-utanfor-stromstad
Dykfynden i mars 2015: http://www.dn.se/nyheter/sverige/1700-talsvrak-funnet-utanfor-stromstad
Bohusläns museum om fynden:
https://bohuslansmuseumarkeologi.wordpress.com/projekt/karl-xiisi-flotta/bakgrund-till-sankningarna-av-fartygen-pa-stromstads-redd-1719
Wikipedia om slaget: http://sv.wikipedia.org/wiki/Anfallet_mot_Marstrand