P2 - Loggen

P2's remissvar kring Dalarö Skeppsvraksområde

Betänkandet Dnr KS 77/2011 Haninge kommuns förslag på marint kulturreservat
Avseende Haninge Kommuns remiss Dnr KS 77/2011 om förslag på marint kulturreservat vid Dalarö.

Sammanfattning
Vi i föreningen P2 - Svenskt vrakskydd anser att förslaget är bra då det främjar ett allmänintresse genom att tillgodose intresset att bevara vårt kulturarv samtidigt som det öppnar upp för besök på detta kulturarv som idag är belagda med besöksförbud. Vi ställer oss därför positiva till förslaget, med reservation för vissa av detaljerna.

Motivering
Det föreslagna kulturreservatet går väl i linje med föreningens intresse för att värna om det kulturarv som finns under vattenytan och möjligheten att besöka dessa. Vi värdesätter även det symboliska värdet som införandet av kulturreservat medför genom att det tydliggör det kulturhistoriska värdet i skeppsvrak och en önskan
från myndigheter att de skall vara tillgängliga för besökare. Vi ser därför bildandet av reservatet som angeläget.
Vi tror vidare att det marina kulturreservatet Dalarö Skeppsvrakområde kommer ha positiv effekt för samhället Dalarö då det hjälper till att lyfta fram områdets historia och intressanta lämningar.

 

Bland de detaljer som vi önskar övervägs för revision innan beslut är följande nio punkter:
1. Vi ser inget syfte i att förbjuda dykning från land i texten. Vi förstår att fastighetsägarna har intresse i att inte ha besökande dykare på land, men föreslår att den restriktionen sköts genom tilldelade dyktillstånd.
2. Vi önskar ett förtydligande kring grunder för att bevilja eller avslå ansökan om dykning. Exempelvis om man A) tillåter flera kommersiella aktörer, eller B) idéella/privata aktörer parallellt med kommersiella aktörer.
3. Vi önskar ett förtydliga kring beredskapen att i framtiden begränsa tillgängligheten med anledning av besiktningsresultat. Exempelvis hur man förhåller sig till slitaget och hur man tänkt sig begränsningarna.
4. Vi undrar över framtida expansionsplaner för kulturreservatet och hur de kan inverka på tillgång till vrak som Riksäpplet, Gröna Jägaren, Ingrid Horn med flera som idag inte är belagda med dykförbud.
5. Vi anser att skötselområdet med radien 100 m för Jutholmsvraket är onödigt stor då vraket är litet och lätt lokaliserat invid strandkanten, samtidigt om det ger onödigt stora olägenheter för fastighetsägaren då skötselområdet sträcker sig runt hela tomten och exempelvis hindrar ankring av båtar på andra sidan udden.
6. Vi anser att skötselområdet med radien 100 m för Anna Maria kommer ha onödig stor inverkan för boende på Dalarö, då området sträcker sig in till stranden där lokalbefolkningen idag har bryggor och omfattar den stora bryggan österut. Vi föreslår att skötselområdet slutar en bit ut från stranden och väster om den stora bryggan.
7. Vi anser att skötselområdet med radien 100 m för Dalarövraket kan ha en onödigt stor inverkan för boende på Edesön och båtfolk, och föreslår att man därför drar en gräns för skötselområdet en bit ut från stranden.
8. Vi anser med hänsyn till att Jutholmsvraket redan varit föremål för omfattande undersökningar och utgrävning, samt vrakets status och karaktär, att det kan ifrågasättas om vraket behöver vara belagt med inskränkande krav på utbildad dykguide och tillståndsprövad dykning för besök. Detta eftersom vraket genom Lag (1988:950) om kulturminnen m. m. (Kulturminneslagen) redan har ett lagstadgat skydd mot skadegörelse och inte är synnerligen mer unikt än många andra historiska vrak i området som idag inte är belagda med dykförbud. Vi anser dock att ett reglerat skyddsområde där verksamheten (som ankring, mm) är reglerad, är gynnsamt för vraket och boende, samtidigt som det medför minimal inverkan på tillgängligheten.
9. Vi anser att översimningsförbudet på Dalarövraket i bilaga 4 är överdrivet och opraktisk för dykning:
 - A) Enligt skissen befinner sig även dykare på ytan inom förbudszonen. Zonen bör därför inte gå upp till ytan.
 - B) Som besökare riskerar man att på babord sida (den höga sidan på skissen) endast kunna se skrovsidans bordläggning med de siktförhållanden som kan råda i området. Besöksslitage riskerar därför att koncentreras till styrbord sida där man lättare kan se däckets ovansida. Vi föreslår minskad bredd på förbudszonen.
 - C) Fotodokumention blir svårt då undervattensfotografering kräver att man kommer mycket nära motivet för att minimera antalet partiklar mellan lins och motiv. Detta blir inte enbart en begränsning för besökare, utan kommer även att minska antalet bilder som kan visa upp lämningen för allmänheten på land. Därför vore det önskvärt att underlätta för fotografering. Kanske med specialtillstånd för fotografering med allmännytta.
 - D) Den restriktiva begränsningen riskerar att minska besöksunderlaget för kommersiella dykeriaktörer.
Vi förespråkar att översimningsförbud ersätts med större krav på dykerfarenhet för besökare och i gengäld öppnar upp för översimning av vraket när siktförhållanden tillåter.

Pär Ahlgren
Ordförande P2 – Svenskt Vrakskydd